Hur fortskrider omstruktureringen av kommissionerna?
Baserat på remissvaren kommer regeringens proposition sannolikt att ändras i ministergruppernas behandling före vårens riksdagsbehandling. Än så länge är det oklart i vilken utsträckning den kollegiala bedömningen kommer att regleras. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om en reform av myndigheterna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde ska överlämnas till riksdagen för beslut under vårsessionen 2025. Kulturmyndigheten inleder sin verksamhet den 1 januari 2026, men förändringen som gäller konstkommissionerna sker efter en övergångsperiod som inleds den 1 juli 2026.
Enligt lagförslaget avskaffas de befintliga statliga och regionala konstkommissionerna. I fortsättningen ska alla stipendiebeslut som grundar sig på kollegial bedömning fattas i konst- och kulturrådet. I lagmotiveringen hänvisas till en struktur där den kollegiala bedömningen görs i sakkunnigpaneler. Panelmedlemmarna väljs från en sakkunnigbank, vars medlemmar utses av konst- och kulturrådet.
Centret för konstfrämjande förbereder sig framför allt för att bereda följande frågor:
- hur man bereder och beslutar om sakkunnigbankens sammansättning
- hur man utser sakkunnigpanelerna
- hur kollegial bedömning sker i bedömningspanelerna
- hur ärendena föredras för beslut i konst- och kulturrådet.
För konstens autonomi och den regionala jämlikheten är det avgörande i vilken utsträckning konstfältet hörs vid beredningen av sakkunnigbankens sammansättning och hur man säkerställer dess pluralism. Taike anser att sakkunnigbankens sammansättning bör vara tillräckligt bred och ha minst 200 medlemmar för att tillgodose konstfältets behov av kollegial bedömning. En central utgångspunkt i det nya systemet är att kommissionernas nuvarande sakkunnigpool kanske inte är tillräckligt stor för kollegial bedömning av stipendieansökningar. Det blir särskilt tydligt när det gäller hantering av jävssituationer.
Beredningen av stipendiebeslut som grundar sig på kollegial bedömning görs i sakkunnigpaneler, där det är avgörande med både tillräcklig rotation av sakkunniga och insyn i alla skeden av beslutsprocessen. I dag föreskriver lagen såväl rotation i sammansättningarna som insyn, eftersom utnämningen av kommissionerna har dokumenterats i offentliga handlingar. Varje sökande bör även fortsättningsvis få veta vilka som har deltagit i behandlingen av ansökan i dess olika steg.
Behandlingen av stipendieansökningar i den nya strukturen kommer att bestå av två moment, vilket innebär att bedömning och beslutsfattande separeras. Det här innebär nya utmaningar med tidsplanerna i behandlingen. Det är också avgörande hur omstruktureringen förändrar de sökbara stödformerna.
Centret för konstfrämjande inleder en intern beredning av kommissionernas omstrukturering i mars. När lagpropositionen har behandlats i riksdagen ordnas informationsmöten för intressenter om hur omstruktureringen fortskrider. Syftet är också att involvera intressenter i beredningen på ett sätt som meddelas senare.
Frågor och svar
Hur fortskrider den fortsatta beredningen av kommittéstrukturen? Vad är UKM:s respektive Taikes roll?
Taike väntar ännu på mer detaljerad information om hur arbetsmomenten vid kollegial bedömning ska definieras i lagen. Målet är att under 2025 ta fram interna riktlinjer så att strukturer och rutiner för kollegial bedömning finns på plats när den nya Kulturmyndigheten tar över den 1 januari 2026. Det är viktigt att ta fram och fastställa en arbetsordning för den nya myndigheten. Detta arbete inleds troligen hösten 2025. Taike ansvarar för beredningen av beslutsstrukturen, men det kommer att finnas ett nära samarbete med UKM.
Hur kan konst- och kulturrådet besluta om alla individuella stipendier? Blir det bara en gummistämpel?
Enligt lagpropositionen ska konst- och kulturrådet besluta om alla stipendier. Det innebär tusentals enskilda beslut. Det är tydligt att rådets uppgift bygger på en långtgående beredning, där rådet behandlar omfattande helheter. Besluten baseras på sakkunnigpanelernas beredning. Det är svårt att förutse hur mycket och på vilket sätt rådet kommer att vilja ändra de förslag som har beretts. I vilket fall som helst bör myndigheten vara beredd på att rådet också kommer att vilja ingripa i enskilda stipendiebeslut, eftersom lagförslaget skulle ge det rätt att göra det.
Hur säkerställer man konstens autonomi om alla beslut fattas av ett politiskt tillsatt konst- och kulturråd?
Konstens autonomi förutsätter att tillsättningen av konst- och kulturrådet sker med respekt för armlängds avstånd – medlemmarna i rådet är jämlika aktörer som bör agera oberoende av det undervisnings- och kulturministerium som tillsatt dem. Det väsentliga ur Taikes synvinkel är då hur rådsmedlemmarnas sakkunnighet fastställs och hur samråd med konstfältet organiseras som en del av tillsättningsprocessen. Det är de praktiska lösningarna i tillsättningen av rådet som är avgörande.
Grunden för Taikes utlåtande om lagen är att rådet bör fatta beslut baserat på kollegial bedömning. Rådet får under inga omständigheter agera i strid med den kollegiala bedömningens struktur, eftersom endast den kan säkerställa konstens autonomi. Det bör också noteras att även det nuvarande konstrådet tillsätts av UKM, vilket innebär att tillsättningens politiska karaktär i princip inte förändras från det tidigare systemet, även om rådets beslutsmakt ökar avsevärt.
Vilka kommer att höras framöver i beslutsprocessen för understöd till sammanslutningar?
Enligt lagpropositionen ska beslut om understöd till sammanslutningar fattas av myndigheten. I beslut gällande sammanslutningar hörs i dag Taikes kommissioner (eller panelerna för tematiska stödformer), eftersom lagen säger att kommissionerna ska ge sakkunnigutlåtanden i ärenden inom sin konstart. Någon sådan struktur finns inte i den nya lagen. Det är dock en fördel i beslutsfattandet om myndigheten får stöd från sakkunnigbanken även i bedömningen av sammanslutningar. Tillvägagångssätten för detta är en del av den fortsatta beredningen.
Hur säkerställs den regionala jämlikheten när de regionala konstkommissionerna avskaffas?
För närvarande beslutar de regionala konstkommissionerna om cirka fem procent av alla Taikes statsunderstöd. De regionala konstkommissionerna har stor betydelse för den regionala jämlikheten, men ännu större betydelse räknat i euro har de riksomfattande stödformerna och deras fördelning över hela Finland. Även om de regionala konstkommissionerna försvinner kan man i beslutsfattandet beakta den regionala jämlikheten, vilket förblir den nya myndighetens ansvar. Än viktigare blir det att sakkunnigbanken har en tillräckligt mångsidig regional täckning.
Vem utser bedömningspanelerna och på vilken grund?
Enligt lagförslaget är det myndigheten som ska utse bedömningspanelerna. Lagen kommer inte att specificera hur bedömningspanelerna ska utses. Erfarenheten av kollegial bedömning visar att en panel bör ha jämförbara ansökningar att ta ställning till. Sammansättningen av bedömningspanelerna bör sedan så långt det är möjligt återspegla det material som ska bedömas och mångfalden av sökande.
Mer information
Chef för konststöd Henri Terho
[email protected], tfn 0295 330 901