Invandrare diskrimineras inte i utdelningen av statens stipendium

Andelen sökanden inom olika språkgrupper som erhåller och mottar stipendier från de statliga konstkommissionerna motsvarar varandra. Cirka 5 000 konstnärer ansöker årligen om stipendier från statens konstkommissioner, varav 4 procent har främmande språk som modersmål. Andelen stipendiesökanden med främmande språk är ungefär den samma som andelen med främmande språk från hela befolkningen, vilken 2012 var 4,9 procent.

Antalet sökanden med främmande språk har under de senaste tio åren ökat något. År 2002 ansökte cirka 100 sökanden med främmande språk (2 % av alla sökanden) om stipendium från konstkommissionerna. År 2012 hade antalet ökat till 230 (4 % av alla sökanden). Bild- och tonkonst har den största representationen av sökanden och stipendietagare med främmande språk. Ökningen av sökanden med främmande språk har varit snabbast inom området för mediekonst.

Inom de flesta konstarterna är det fortfarande fråga om snarare några tio än hundra sökanden med främmande språk. Endast inom bildkonst och tonkonst kan man tala om en till storleken viss mån betydande grupp. Men inte heller inom dessa områden överstiger antalet sökanden med främmande språk 100 personer på årsnivå. Inom vissa områden har antalet sökanden med främmande språk blivit större än antalet svenskspråkiga sökanden. Detta är fallet inom exempelvis bildkonst, tonskonst och mediekonst.

Stöd som beviljats till stipendiesökanden med främmande språk är så gott som fem gånger större jämfört med 2002. Då var stödet som statens konstkommissioner beviljat till privatpersoner med främmande språk under 140 000 euro (1 %) och 2012 närapå 700 000 euro (4 %).

Under 2002–2012 hade drygt 700 sökanden med främmande språk, inflyttade till Finland ansökt en eller flera gånger om något statligt stipendium. De var från 90 olika länder och hade över 60 olika språk som sina modersmål. Majoriteten av invandrade konstnärer kommer från Europa (inkl. Ryssland, sammantaget 59 %). De största språkgrupperna är engelska (15 %), ryska (14 %) och spanska (12 %). De mest betydande konstarterna i fråga om antal är bildkonstnärer (26 %) och tonkonstnärer (18 %).

Om syftet är att invandrarna integreras helt och hållet till det finländska stödsystemet borde det i framtiden ägnas speciell uppmärksamhet åt vissa konstarter. Dessa är exempelvis litteratur, film, fotografi och dans. Inom dessa områden är antalet stipendiesökanden och –tagare inte i balans, fastän skillnaderna i andelarna trots allt är rätt så små. Sökanden av stipendiet för mångkulturella konstprojekt har inte hittat andra stödformer på det sätt som förväntats, vilket visar att det finns behov av att informationen om stipendier sprids i allt större utsträckning än tidigare.

Undersökningen publicerades i seminariet som öppnade Centret för konstfrämjandes år för minoriteter i Helsingfors. Under året kommer Centret för konstfrämjande att ägna särskild uppmärksamhet åt minoriteternas rättigheter. Bland annat på den nationella dagen för konstfrämjande 1.12.2014 betonas betydelsen av minoriteternas rättigheter till att skapa och uppleva konst.

Paula Karhunen: Invandrarkonstnärer i det statliga systemet för konststöd. Centret för konstfrämjande, 2013.

Ytterligare information: Specialplanerare Paula Karhunen, tfn 0295 330 705, [email protected]