Konstrådet: Finansieringen av konst och kultur bör höjas till en procent av statsbudgeten
Statsbudgetens kapitel Konst och kultur (29.80) bör höjas från nuvarande 0,8 procent till en procent av hela budgeten. Det innebär en ökning på cirka 110 miljoner euro under nästa regeringsperiod.
De ökade anslagen gör det möjligt att korrigera konstnärsstipendiernas eftersatta köpkraft, säkerställa kultursektorns statsandelsreform och finansieringen av det fria fältet, starta försöket med konstnärslön och utveckla lämpliga finansieringsformer för företagande inom konstområdet.
Konstrådet föreslår vidare en förnyelse av konstförvaltningen. Arbetsfördelningen mellan Centret för konstfrämjande (Taike) och undervisnings- och kulturministeriet bör göras klarare och konstrådets ställning tydligare.
Konstrådets mål för regeringsprogrammet 2019–2023
Finansieringen av konst och kultur höjs till en procent av statsbudgeten
Riksdagen ökar finansieringen av konst och kultur så att den motsvarar verksamhetens samhälleliga effekter och diversifierade former samt satsningarna på utbildning. Statsbudgetens anslag för konst och kultur (29.80) höjs fram till 2023 till en procent av statsbudgetens totala utgifter. Det innebär en ökning på cirka 110 miljoner euro under nästa regeringsperiod.
Konstens finansieringssystem förnyas
Konstnärsstipendiernas årsnivå höjs 1,5 gånger till 31 000 euro från och med 2020. Det är en korrigering av konstnärsstipendiernas eftersatta nivå och ger konstnärer ökade möjligheter att livnära sig på sitt konstnärliga arbete.
Undervisnings- och kulturministeriet och Centret för konstfrämjande utvecklar strukturerna för konstens stöd och främjande strategiskt. Bristerna i finansieringssystemet avhjälps. Finansieringen blir långsiktig. Finansieringsstrukturerna görs flexiblare så att de möjliggör stöd till konst producerad på olika sätt oavsett konstart.
Kulturens statsandelssystem förnyas och dess finansiering säkerställs. Centret för konstfrämjande får finansiering för sammanslutningars verksamhetsbidrag. Centret för konstfrämjande gör finansieringen mindre splittrad och utvecklar mer strategiska finansieringsformer som bättre motsvarar behoven på dagens konstfält. Centret för konstfrämjande minskar mängden finansieringsformer och strävar efter att höja statsbidragens genomsnittliga belopp.
Undervisnings- och kulturministeriet och Centret för konstfrämjande utför ett försök med konstnärslön för att utreda vilka effekter konstnärsstipendiernas ändring till lön skulle ha. Utgångspunkten för konstnärlig verksamhet utförd som avlönat arbete är fortsättningsvis konstnärens frihet.
Lämpliga finansieringsformer för företagande inom konstsektorn utvecklas tillsammans med arbets- och näringsministeriet.
Konstförvaltingen förnyas
Arbetsfördelningen mellan Centret för konstfrämjande och undervisnings- och kulturministeriet görs klarare. Centret för konstfrämjandes och konstrådets ställning görs tydligare.
Konstkommissionsväsendet som verkar i samband med Centret för konstfrämjande förnyas med utnyttjande av exempel från reformer utförda i vissa andra länder samt Finlands Akademis utvärderingsmodell. Centret för konstfrämjandes anslag för bedömning ökas, så att utvärderarna kan få arvoden som bättre motsvarar bedömningsarbetets karaktär och mängd.
Ytterligare information: konstrådets ordförande Risto Ruohonen, kontaktperson kommunikationschef Eija Ristimäki, tfn 0295 330 722, [email protected]