Konstrådet framställer en ökning av konstnärsstipendierna
Konstrådet är bekymrat över skärningarna i konstens och kulturens finansiering som framställts i statens budgetproposition. De föreslagna skärningarna försämrar konstnärernas möjligheter till sysselsättning och försvagar inkomsten. Nedfrysningen av statsandelarna till museer, teatrar och orkestrar märks redan nu som försämringar i de fria konstnärernas arbetssituation och inkomster. Nivån på statens konstnärsstipendier som sackar efter, de kommande skärningarna som drabbar tipsvinstmedlens förmånstagare och avdragen av studieplatser inom konstämnen förvärrar ytterligare konstnärernas inkomstproblem.
Sämst är situationen för bildkonstnärerna. Deras arbets- och inkomstsituation förbättrades inte ens under de goda ekonomiska åren på 2000-talet. Enligt Centret för konstfrämjandes specialplanerare Kaija Rensujeffs forskning Konstnärens ställning 2010 lever var tredje (33 %) bildkonstnär under fattighetsgränsen (under 60 % av hela befolkningens medianinkomster). Det motsvarande talet för alla professionella konstnärer ligger i medeltal på 17 %, när talet för hela befolkningen är 13 %.
Utav bildkonstnärerna anser 18 % att det egna konstnärliga arbetet är den viktigaste inkomstkällan, 21 % lärarskapet och 19 % stipendier. Bildkonstnärernas fattigfälla har på ett anmärkningsvärt vis försämrats av att konstnärsstipendierna kommit på efterkälken. Under 2000-talet har det inte en enda gång gjorts en nivåförhöjning av statens konstnärsstipendier som skulle ta i beaktan de höjda kostnaderna för att göra konst eller kostnaderna för stipendiaterna i samband med stipendiernas pensionslösning.
Konstrådet är Centret för konstfrämjandes och undervisnings- och kulturministeriets expertorgan i framtagning av riktlinjer för kulturpolitik.
Ytterligare information: Centret för konstfrämjandes direktör Minna Sirnö, tfn 0295 330 719, [email protected] och konstrådets ordförande Tiina Rosenberg, [email protected].