Konstrådet har gett sitt utlåtande om lagpropositionen om ämbetsverksreformen
Konstrådet fungerar enligt lag som undervisnings- och kulturministeriets sakkunnigorgan i konstpolitiska frågor. Konstrådets utlåtande finns att läsa på utlåtande.fi. Lagpropositionen är ute på remiss till och med den 31 januari 2025.
Enligt lagförslaget avskaffas de befintliga statliga och regionala konstkommissionerna. I fortsättningen görs beslutsberedningen, som grundar sig på kollegial bedömning, i sakkunnigpaneler bestående av medlemmar i en sakkunnigbank. Kulturmyndigheten har ett konst- och kulturråd som fattar beslut om stipendier och priser baserat på panelernas beredning. Konst- och kulturrådet utses av undervisnings- och kulturministeriet, och dess uppgift är att utse medlemmarna i sakkunnigbanken.
Konstrådets huvudsakliga synpunkter på lagpropositionen
Konstrådet konstaterar i sitt utlåtande att det nuvarande konstrådet är ett organ som till sin sammansättning och sina uppgifter delvis liknar konst- och kulturrådet och som därmed har särskild erfarenhetsbaserad sakkunskap. Konstrådets lagstadgade ställning som undervisnings- och kulturministeriets sakkunnigorgan har inte beaktats tillräckligt med tanke på reformens betydelse.
Konstrådet fäster i sitt utlåtande särskild uppmärksamhet vid följande punkter:
- Centret för konstfrämjande och Nationella audiovisuella institutet har väsentligt olika uppgifter och det finns inga verksamhetsmässiga grunder för att slå samman dem.
- Konstrådet är oroat över den framtida myndighetens finansiering och resurserna för främjande av konst och kultur.
- Konstens autonomi nämns inte alls i regeringens proposition. I en demokratisk, civiliserad stat måste konstens frihet, det vill säga autonomi, garanteras i lag.
- Det är viktigt att kollegial bedömning och principen om armlängds avstånd bibehålls i lagen. I detta avseende är skrivningarna i regeringens proposition om det nya konst- och kulturrådet och rådets förhållande till sakkunnigpaneler alltför öppna och kräver precisering.
- Konstrådet är särskilt oroat över den makt och de begränsningar som ett enda centraliserat organ har. Konst- och kulturrådet verkar få både för mycket makt och en uppgift som det inte kan utföra inom den tid och med de resurser det har till sitt förfogande.
- När det gäller mandatperioderna är konstrådet positivt till den nuvarande praxisen med treåriga mandatperioder och högst två mandatperioder.
- Generellt är konstrådet oroat över den brådska med vilken den nya lagen utarbetas. Tyvärr finns det tecken på att vetenskapens, konstens och de icke-statliga organisationernas autonomi är hotad.
Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om en reform av myndigheterna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde ska överlämnas till riksdagen för beslut under vårsessionen 2025. Reformen av bildningsförvaltningen ingår i regeringsprogrammet.