Konstrådet kräver snabba stödåtgärder för konst- och kulturbranschen

Effekterna är omedelbara. Eftersom det inte är möjligt att uppträda på distans, har inställningen av publikevenemang och utställningar gett upphov till omfattande ekonomiska förluster för flera kulturaktörer. De som har de svårast är de otaliga fria konstnärerna vars enda utkomstkällor har nu inställts för tre månader, möjligtvis för en ännu längre tid. Egenanställda saknar också det skyddsnät som löntagare har.  

Naturligtvis lider också företag och organisationer i kulturbranschen. Samarbetsförhandlingar, uppsägningar och konkurser kan förväntas. Livsviktiga aktörer och betydande kulturevenemang, stora och små, är utsatta. I värsta fall kan vi stå inför en kris som skakar om hela ekosystemet och kulturbranschen inom flera olika fält.

Konstrådet önskar att staten och fonderna som stöder kultur vidtar snabba och exceptionella åtgärder för att lindra kultur- och konstbranschernas trångmål. Vi föreslår att det så snart som möjligt ska utlysas 1–3 månaders arbetsstöd, vilka hjälper frilansfältet att klara sig över den svåraste tiden. Vi föreslår att stöd kunde beviljas med en försnabbad process.

Konstrådet föreslår att man allvarligt överväger att avdragsrätten för donationer utvidgas så att den kommer att gälla även individer vid sidan av företag. Om denna förändring genomförs på ett väl genomtänkt sätt kan den tjäna konst- och kulturfältet och erbjuda ny finansiering som branschen är i stort behov av.

Konstrådet önskar att konst- och kulturpublikerna har överseende med den här vanskliga situationen. När evenemang ställs in kan det hota hela existensen av företag och evenemang i kulturbranschen. Utgifterna består men intäkterna uteblir. Om man har möjlighet att låta bli att kräva tillbaka pengarna för ett avlyst evenemang är det en vacker och värdefull gärning.

I den offentliga diskussionen stöter man fortfarande på uppfattningen om konstnärers arbete som värdelöst och att konstnärer försörjs av samhället. Redan på några dagar har den här krisen motbevisat den här fördomen. Konstnärer är primärproducenter inte enbart inom en intellektuellt utan också en ekonomiskt betydande bransch. Deras arbetsinsatser skapar ekonomisk företagsamhet i samhället som i sin tur ger skatteintäkter som nu kommer att saknas. Att värna om konstnärers och konst- och kulturbranschernas livsvillkor är med andra ord inte välgörenhet utan livsviktigt för hela samhället även i den här svåra situationen. Utan ett mångsidigt konst- och kulturfält mår Finland inte endast sämre utan det blir också fattigare.

Närmare information: Paula Tuovinen, direktör för Centret för konstfrämjande, tfn 0295 330 703