Statspris till 13 meriterade konstnärer och konstsammanslutningar
Det totala prisbeloppet är 226 000 euro. Statens konstpris kan ges som erkänsla för ett förtjänstfullt arbete som färdigställts under de senaste tre åren eller för en långvarig, förtjänstfull karriär eller verksamhet för konstarten.
Besluten om statspriserna fattas årligen av statens konstkommissioner i egenskap av Centret för konstfrämjandes sakkunniga. Beslutet om priset för barnkultur fattas av Centret för konstfrämjandes direktör. Jenni Haukio, maka till republikens president, överräckte priserna på Nationaloperan i Helsingfors 17.11.2021.
Statspriserna 2021
Statspriset för barnkultur: bildkonstnär Johanna Juvonen och bildkonstnär Biagio Rosa
Statspriset för arkitektur: AOR Arkkitehdit
Statspriset för filmkonst: kostymör Tiina Kaukanen
Statspriset för scenkonst: Kärntruppen bakom verket Huoneiden kirja
Statspriset för litteratur: översättare Sirkka-Liisa Sjöblom
Statspriset för litteratur: Tidskriften Tuli & Savu
Statspriset för bildkonst: bildkonstnär Tuula Närhinen
Statspriset för seriekonst: seriekonstnär Tiitu Takalo
Statspriset för mediekonst: konstnär Kaino Wennerstrand
Statspriset för multikonst: Mustarinda-seura
Statspriset för formgivning: keramikkonstnär Anu Pentik
Statspriset för musik: dirigent Ari Angervo
Statspriset för musik: Hietsu is Happening ry och Klassinen Hietsu ry för musikverksamheten på Hietsun Paviljonki
Motiveringarna till statens konstpriser 2021:
Statspriset för barnkultur
Statspriset för barnkultur går till bildkonstnär Johanna Juvonen och bildkonstnär Biagio Rosa, Taidetila Toinila, Petäjävesi
Konstnärsparet Juvonen & Rosa startade på sommaren 2011 konstverksamhet i en skyddad byggnad ägd av Petäjävesi kommun. De ”ockuperade” det förfallna huset och dess gård tillsammans med ortens barn för skapande verksamhet.
Under årens lopp har det till följd av konstverksamhet riktad till familjer uppstått en stig med miljökonst av barn på tomten, som fungerar som en inspirerande funktionell helhetsinstallation. Den utsätts för årstidernas nötning och förnyas och växer år för år.
Toinilas övergivna byggnad har i sig blivit till en livfull lokal som avgiftsfritt är öppen för alla och lockar med mångsidig konstverksamhet. På Toinila har det arrangerats öppna konstverkstäder, evenemang och utställningar med barnens egna konstverk. Konsthuset används också av barn från daghem och skolor. Samhällskonstprojektet har också utvecklats i riktning mot nutidskonst: på Toinila fungerar ett galleri där konstnärsparet har kuraterat utställningar sedan 2016. På Taidetalo, öppet för alla, blir samtidtidskonst enkelt tillgänglig och också barnen lär känna den.
Priset är en hedersbetygelse till aktiva främjare av inkluderande konst och dess tillgänglighet på en liten ort. Deras verksamhet har haft en positiv inverkan på hela kommunens invånare och barnens bildkonstfostran.
Statens arkitektur- och formgivningskommission
Statspriset för arkitektur går till AOR Arkkitehdit
Byrån AOR Arkkitehdit (Erkko Aarti, Arto Ollila, Mikki Ristola och Kuutti Halinen) har klarat sig utmärkt i arkitekturtävlingar under sina dryga fem verksamhetsår. Redan deras första betydande seger visade att de kan genomföra en högklassig arkitektonisk lösning av ett tävlingsbidrag: 2015 vann AOR Arkkitehdit en tävling där deras vinnande arbete var utgångspunkt för en skola på Busholmen som representerar innovativ modern arkitektur.
Därefter har AOR inriktat sig på skolor och andra offentliga rum. De har på ett intressant sätt utforskat massivlösningar i ett material, exempelvis i tävlingen om gymnasiet och allaktivitetshuset Monio i Tusby. Deras arbeten uppvisar ett genuint intresse för att förnya modern arkitektur, och samtidigt ett intresse för nya tolkningar som utnyttjar traditionella material. Ett exempel på detta som kan lyftas fram är AOR Arkkitehdits vinnande förslag till utbyggnad av Tammerfors konstmuseum (2017), där en fascinerande form kombineras med tegelarkitekturen hos de gamla industribyggnaderna i Tammerfors.
Statspriset för formgivning ges till keramikkonstnär Anu Pentik
I februari 2021 hade det gått 50 år sedan Anu Pentik gjorde sin hobby till sitt yrke. Samtidigt grundade hon tillsammans med sin man ett företag i Posio, som blev till landets nordligaste keramikfabrik. En stark vision har väglett keramikkonstnären under decenniernas lopp. Den nordliga naturen och originaliteten har förädlats till konstverk och brukskeramik med ett tilltalande formspråk.
Hedersdoktor Anu Pentik firar 50 år som konstnär med ett jubileum som bland annat omfattar en teaterpjäs och en fantastisk utställning. Jubileumsåret kulminerar i statens konstpris som ges för långvarig, förtjänstfull verksamhet för keramikkonsten. Anu Pentik har med sin kreativitet och experimentlusta breddat gränserna för keramiken.
Kraften till sin konstnärskarriär har Anu Pentik fått från Lapplands natur, från ödemarkerna i hemkommunen Posio. Att väva in livets olika nyanser i konsten har krävt mångsidighet, uthållighet och mod. Därtill har hon också burit ansvar för företagsverksamheten och familjen. Anu Pentiks livsverk är en konst som glöder av Lapplands färger och uttrycker hela skalan av mänskliga känslor samt naturens mångformighet.
Statens kommission för audiovisuell konst
Statspriset för filmkonst ges till kostymör Tiina Kaukanen
Statspriset för filmkonst ges till kostymör Tiina Kaukanen för hennes livsverk inom filmkonst. Kaukanen har i flera decennier arbetat som kostymör och dräktdesigner. Hon har medverkat stort till att personerna i inhemska filmer blivit intressanta, trovärdiga och djupa. Längden på Kaukanens karriär som kostymör illustreras bland annat av att den femfaldiga Jussi-prisvinnaren belönades med en Jussi-statyett första gången för 23 år sedan, 1998.
Kaukanens arbete har haft en positiv inverkan på hur de aktuella karaktärerna har byggts upp, men också på utvecklingen av skådespelararbetet inom inhemsk film. Hon har utfört konstnärligt arbete av hög kvalitet inom inhemska filmer.
Filmbranschen i Finland har bara gott att säga om Kaukanens arbetsattityd och kreativitet. Hon representerar en yrkesgrupp inom film som sällan får offentlig uppmärksamhet. Kostymörerna hör till den stora gruppen av filmkonstens tysta skapare.
Statspriset för mediekonst ges till konstnär Kaino Wennerstrand
Kaino Wennerstrand (tidigare Kim Modig) är en mångsidig och självständig konstnär, som har en beundransvärt naturlig förmåga att röra sig mellan olika konstarter. Wennerstrand har i över 10 års tid med sina verk och ställningstaganden lyft fram kritiska synvinklar på de ofta outtalade kraven på nytta och skönhet som ställs på konst. Wennerstrand har även deltagit i den offentliga debatten om konstnärens ställning i samhället och marknadsekonomins maskineri.
Wennerstrands verk har behandlat bland annat åldrande och framtidens seniorkulturer, konstens betydelse, hierarkier och ekonomi. Till sin form är konstverken ljud- och videoverk, konceptuell konst, texter, performanser och radiodokumentärer. Wennerstrand arbetar ofta kollektivt och är en del av duon Biitsi. Utöver sin egen tvärkonstnärliga verksamhet har Wennerstrand arbetat inom organisationer och evenemang på konstfältet. Till sin utbildning är Wennerstrand ljuddesigner.
Verket Fixit om Europeiska unionen som Wennerstrand regisserat får sin premiär på ANTI-festivalen i Kuopio nästa år. Verket består av poplåtar och framföranden.
Statens scenkonstkommission
Statspriset för scenkonst ges till kärntruppen bakom verket Huoneiden kirja
Den fria konstens fält i Åbo visade sin kollektiva skaparkraft och samarbetsförmåga i augusti 2021. En grupp på över hundra konstnärer förvandlade i sitt projekt Huoneiden kirja (”Rummens bok”) det gamla Åbo Stentryckeri till en unik upplevelsevärld. Det multikonstnärliga och immersiva storverket fyllde fabrikslabyrinten från skrubbar ända upp till taket och ut på gården, och skapade en mångdimensionell, mytisk och imponerande upplevelseresa med olika metoder inom modern scenkonst.
Projektets inspiration kom från Saila Susiluotos prosadiktverk Huoneiden kirja från 2003. Enligt strukturen i Susiluotos verk byggdes världen av konstupplevelser i stenhuset av 64 verk eller rum i olika våningar. Varje verk baserade sig på en associativ tolkning av en enskild dikt av Susiluoto och skapade en egen estetisk och materiell scenvärld.
Verket innehöll en spelbaserad relationen till publiken och med hjälp av den leddes åskådaren på en privat, självständig upplevelseresa bland verken, vars proportioner varierade från intima möten till masscener.
Huoneiden kirja behöll sitt idémässiga och konstnärliga fokus genom hela konstfabriken. Eränslan för detta ska gå till den konstnärliga och produktionella kärntruppen som koordinerade helheten och arbetsgrupperna för de enskilda verken.
Den prisbelönta kärntruppen bakom Huoneiden kirja: Alma Rajala (konstnärlig ledning), Johanna Latvala (scenografi och visuellt uttryck), Jarkko Forsman (ljus), Laura Naukkarinen (ljud), Riikka Mäntymaa (dräkter), Venla Luoma (upplevelsedimension och publikström), Lee Lahikainen (rörelse), Maria Laitila (publikarbete), Maiju Tainio (koordinering av hovmästarna), Pia Puustelli (kommunikation och marknadsföring) och Sara Koiranen (produktion).
Statens musikkommission
Statspriset för musik ges till dirigent Ari Angervo
Ari Angervo har vid sidan av sin egen dirigent- och violinistkarriär gjort en mycket betydande pedagogisk karriär som fostrare av otaliga finländska orkester- och kammarmusiker samt hobbymusiker. Angervo har haft en förmåga att se barns och ungas talanger och möjligheter för en musikerbana.
Ari Angervo har i flera decennier varit dirigent och lärare vid Sibelius-Akademin, samt en målmedveten och krävande förebild vid olika musikinstitut och konservatorier. Han har lett orkestrar på många av vårt lands orkestermusikläger och varit central för olika musikutbildningsevenemang. Angervo har också suttit i juryn för många musiktävlingar.
Ari Angervo spelade i den berömda Onni Suhonen-kvartetten tillsammans med Okko Kamu, Ylermi Poijärvi och Risto Fredriksson. Han har även varit konsertmästare på Finlands Nationalopera och senare dess långvariga dirigent. Angervo har dirigerat alla orkestrar i vårt land och varit konstnärlig chef för stadsorkestrarna i Uleåborg, Rovaniemi och Villmanstrand. Han har därtill lett ett flertal orkestrar utomlands.
Statspriset för musik ges till Hietsu is Happening ry och Klassinen Hietsu ry för musikverksamheten på Hietsun Paviljonki
Hietsun Paviljonki har med sin verksamhet berikat musiklivet i Tölö och Helsingfors i åratal. Två grupper är verksamma i samma lokal: Hietsu is Happening ry och Klassinen Hietsu ry. Båda grupperna består av vidsynta, modiga och framför allt karismatiska konstnärer.
Repertoaren planeras alltid med kvalitet som ledstjärna, men samtidigt fördomsfritt och utan att rädas risker. Arbetsgruppernas mål har varit att uppmuntra repertoarens artister att göra något nytt, okänt och utmanande. Konserterna kombinerar kreativt klassiskt, jazz, improvisation, litteratur, dans och bildkonst.
Medlemmarna i Hietsu is Happening ry och Klassinen Hietsu ry har redan länge med sin förebild visat hur viktigt det är att utmana sig själv, leta efter nytt och ta risker. Detta förmedlas i de rikligt mångformiga konserterna på Hietsun Paviljonki och det har gjort Tölös byahus till den intressantaste lokala aktören i Helsingfors, och därmed till ett uppmuntrande exempel för hela Finlands musikfält.
Statens litteraturkommission
Statspriset för litteratur ges till översättare Sirkka-Liisa Sjöblom
Översättare Sirkka-Liisa Sjöblom har i årtionden översatt skön- och facklitteratur från svenska och engelska till finska. Hon är en noggrann och skicklig översättare som behärskar olika stilarter.
I år utkom Sjöbloms fina finska översättning Pumpulienkeli av svenska Susanna Alakoskis ambitiösa historiska roman Bomullsängeln. Verket beskriver industrimiljön i Vasa och människor i den i början av 1900-talet. Sjöblom har på ett utmärkt sätt på finska lyckats återge världen som Alakoski placerat i en finsk miljö, men på ett sätt som är förståelig för läsarna i Sverige. Verket innehåller mycket intertextualitet och Sjöblom har skickligt kunnat dyka ner i mångfalden av olika texttyper: dagböcker och årsberättelser, tidningsreklamer, andaktstexter, sånger, dikter – och framförallt dialogens varierande stilregister. Hon använder den sydösterbottniska dialekten elegant och avvägt. Verket är en sammanhängande och nyanserad helhet.
Statspriset för litteratur ges till tidskriften Tuli & Savu
Tidskriften Tuli & Savu har sedan 1994 utfört långsiktigt arbete av utomordentlig kvalitet för att variera och kultivera det inhemska poesifältet. De publicerade dikterna, översättningarna, essäerna, artiklarna, recensionerna och intervjuerna har outplånligt påverkat synerna på vad poesi och poetik i sin mest betydelsefulla form kan vara och vad de kan bli.
Samhälleligt nyfiken aktualitet och traditionskänslig otidsenlighet möts i nummer efter nummer. Publikationen lyckas i att balansera tankegången hos ett specialiserat språk och till och med en tankspridd läsning. Tidskriften erbjuder ett kulturellt forum och en litterär gemenskap för alla poesivänner och litteraturproffs.
En särskild eloge ska ges till det banbrytande arbetet för digital poesi som uppkommit inom tidskriftens och dess utgivare Nihil Interits krets samt till det fördomsfria visuella uttrycket. Tuli & Savu har en poetisk integritet av hållbar allmänkulturell betydelse.
Statens kommission för mångfald inom konst
Statspriset för multikonst ges till Mustarinda ry
Sällskapet Mustarinda är en föregångare. Det har i över tio år aktivt strävat efter att bromsa klimatförändringen genom att utmana den nuvarande fossilekonomin och sporra andra att agera på samma sätt. Mustarinda förenar konst och vetenskap och testar fördomsfritt ekologiska metoder. Föreningen främjar hållbara värden och en hållbar livsstil, ekologisk och kulturell mångfald samt tvärdisciplinär växelverkan mellan konst och vetenskap.
Mustarinda-sällskapet har rotat sig i Mustarinda-huset i Hyrynsalmi i Kajanaland, där residensgäster har möjlighet att i praktiken pröva på ett hållbart liv. Utställningarnas och evenemangens högklassiga program lockar såväl lokala som mer långväga vänner av samtidskonst, hållbar livsstil och naturens mångfald. Det tvärkonstnärliga programmet på det årliga huvudevenemanget, Jäkäläfest, för fram sammanslutningens vision av ett postfossilt samhälle. Sällskapet har ett brett samarbete såväl lokalt som internationellt och publicerar den högklassiga tidskiften Mustarinda.
Statens kommission för visuell konst
Statspriset för bildkonst ges till bildkonstnär Tuula Närhinen
Tuula Närhinen har arbetat långsiktigt på gränssnittet mellan konst och forskning. Kärnan i hennes arbete utgörs av avbildningens praxis och ekologiska teman. Närhinens verk är platsbundna installationer som baserar sig på naturfenomen, och framställningssätten gör även långsamma förändringar iakttagbara. Verken har behandlat bland annat havens plastavfall och tidvattnet.
Som del av sina verk visar Närhinen också ofta metoderna för avbildningen och därmed får själva arbetsprocessen element av ett konstverk. Närhinen blev doktor i bildkonst 2016. I sin doktorsavhandling behandlade hon tittapparater och fotograferingsutrustning och reflekterade över hur utrustningen gör världen synlig. Närhinen skapar konst och konstnärlig forskning på ett sätt som är insiktsfullt, skickligt och roligt. Hon fortsätter den långa traditionen av miljökonst med ett fräscht perspektiv.
Statspriset för seriekonst ges till seriekonstnär Tiitu Takalo
I sin produktion behandlar Tiitu Takalo förhållanden mellan individen och samhället på ett imponerande sätt. Takalos verk Memento Mori (WSOY) från 2020 är ett starkt exempel på detta. Verket borrar sig i den mänskliga existensens kärnfrågor i sin behandling av följderna av en hjärnblödning och av att överleva den. Historien sträcker sig utanför det individuella planet i sin beskrivning av sjukdomens samhälleliga dimensioner.
I verket Minä, Mikko ja Annikki (Suuri Kurpitsa, 2014) beskriver Takalo samhällets förändringar kring trähuskvarteret Annikki i sin hemstad Tammerfors. Takalo utför också betydande arbete i att presentera forskningsmässiga synvinklar med seriekonstens metoder. I Takalos verk förenas behärskning av uttrycket med narrativ känslighet och kraft.
Närmare information
arkitektur och formgivning: specialsakkunnig Tuulikki Koskinen, Taike, tfn 0295 330 728
film- och mediekonst: specialsakkunnig Sari Ilmola, Taike, tfn 0295 330 830
scenkonst: specialsakkunnig Laura Norppa, Taike, tfn 0295 330 806
litteratur: specialsakkunnig Ansa Aarnio, Taike, tfn 0295 330 701
bildkonst och seriekonst: specialsakkunnig Kirsi Väkiparta, Taike, tfn 0295 330 724
barnkultur: specialsakkunnig Arja-Liisa Räisänen, Taike, tfn 0295 330 722
multikonst: specialsakkunnig Tuulikki Koskinen, Taike, tfn 0295 330 728
musik: specialsakkunnig Anu Ahola, Taike, tfn 0295 330 859