Statspris till 16 konstnärer

Totalt 16 konstnärer prisbelönades på galan arrangerad av Centret för konstfrämjande (Taike). ”Konst förnyar samhället, förverkligar upplevelser och ökar den ekonomiska tillväxten”, sade minister Terho. ”Konstnärerna utför det skapande konstnärliga arbetet. Statspriserna är ett sätt att visa respekt för deras arbete.”

Statspriset i arkitektur beviljades till två arkitekter, Trevor Harris och Hennu Kjisik. Statspriset i formgivning gick till designern och illustratören Klaus Haapaniemi.

Filmregissören Zaida Bergroth fick statspriset i filmkonst och dragspelskonstnären Maria Kalaniemi fick statspriset i musik.

Cembalisten Marianna Henriksson och koreografen Anna Mustonen belönades med statspriset i scenkonst, likaså dramaturgen, teaterregissören och experimentella scenkonstnären Anna-Mari Karvonen samt dramaturgen Marja Louhija.

Författaren Maarit Verronen och översättaren Vappu Orlov beviljades statspriset i litteratur.

Statspriset i visuell konst beviljades till bildkonstnären Sasha Huber, mediekonstnären Anneli Nygren, seriekonstnären Kati Rapia samt fotokonstnären Susanna Majuri, och konstnären Annette Arlander fick statspriset i multikonst.

Statens konstkommissioner är Centrets för konstfrämjande (Taike) sakkunniga och beslutar årligen om statspriserna i sina respektive konstarter. Priset kan ges till en konstnär eller konstnärsgrupp som erkännande för ett meriterande arbete eller en meriterande insats under de tre senaste åren. Priset kan också ges till en konstnär för att uppmärksamma dennas långvariga och meritfyllda arbete för sin konstart. Priset kan även beviljas en förening eller annan sammanslutning inom konstarten. Priserna betalas ur Veikkaus vinstmedel.

Prismotiveringar:

Statspriset i arkitektur

Arkitekterna Trevor Harris (f. 1949) och Hennu Kjisik (f. 1948) har berikat det finländska och internationella arkitekturfältet i flera decennier. Deras gemensamma byrå har skapat högklassiga projekt och vunnit arkitekturtävlingar, som idétävlingen för Hagnäskajen i år, men även genomfört utställningar, seminarier, internationellt utvecklingssamarbete och forskning inom området. I sitt arbete som professorer har Harris och Kjisik delat med sig av sin kunskap och entusiasm till nya generationer och betonat arkitektens höga yrkesetik.

Beslut om statspriset i arkitektur fattas av arkitektur- och formgivningskommissionen.

Statspriset i filmkonst

Filmregissören Zaida Bergroth (f. 1977) skapar konstnärligt kompromisslösa filmer med en alldeles egen röst, som lämnar spår i åskådaren. Filmernas gemensamma tema är att utvecklas till sitt eget jag. Bergroth är speciellt skicklig på att beskriva spänningar och relationer inom familjer, vilket även tar sig utryck i hennes senaste film Miami. Det starka syskondramat ger kvinnliga skådespelare roller som trasiga men starka kvinnor, som filmpubliken identifierar sig med samtidigt som filmen bjuder på överraskande förvecklingar.

Beslut om statspriset i filmkonst fattas av kommissionen för audiovisuell konst.

Statspriset i scenkonst

Cembalisten Marianna Henriksson (f. 1983) och koreografen Anna Mustonen (f. 1983) har på ett lyckat sätt öppnat nya syner på dialogen mellan dans och musik. Föreställningen Di anima et di corpo med premiär 2015 som förenade italiensk tidig barockmusik och dans samt speciellt Maria Vesper till Monteverdis musik som uruppfördes i år, är betydande konstnärliga gärningar med tanke på utvecklingen av dans- och musikkulturen i vårt land. Det storstilade verket som uppfördes på Kabelfabriken i Helsingfors förde samman Helsingin Barokkiorkesteri, sångare och dansare samt den visuella designen på ett sätt som kan betraktas som ett konstnärligt genombrott.

Dramaturgen, teaterregissören och scenkonstnären Anna-Mari Karvonen (f. 1982) är en av de centrala rösterna i sin generation som söker nya uttrycksformer inom scenkonsten. Hennes konstnärliga verksamhet har kännetecknats av fördomsfritt arbete i multikonstnärliga och kollektiva grupper som Und er libet och VIBES.  Karvonen har regisserat rosade föreställningar för olika teatrar och scener, senast bland annat Blaue Frau-gruppens Windows, Peggy Pickit ser Guds ansikte för Svenska Teatern samt Amor Fati som uppfördes på Kiasma-teatern.

Dramaturgen Marja Louhija (f. 1947) har i över fyra decennier arbetat framgångsrikt som dramaturg, pjäsförfattare och teaterpedagog i bland annat Kajana, Uleåborg och Helsingfors. I ett tjugotal år har Louhija varit med och utvecklat aktuell teater och nya former av tillämpad teater; teaterinstruktörsutbildningen har på ett definitivt sätt förändrat finländsk teater genom att utvidga uppdragsfältet och förnya uttrycket.

Beslut om statspriset i scenkonst fattas av scenkonstkommissionen.

Statspriset i litteratur

Författaren Maarit Verronen (f. 1965) får statspris i litteratur för sina meriter som banbrytare inom fantastik i Finland. Hennes högklassiga produktion omfattar närmare tjugo romaner och novellsamlingar. Verronen är en egenartad författare vars verk avspeglar ett imponerande bakgrundsarbete. Element från fantasy, science fiction och dystopi kombineras med aktuella teman. Verronen skriver litteratur som behandlar relationen mellan samhället och en individ som vandrar i dess utkant, den tillspetsade kapitalismen och naturkatastrofen.

Under sin karriär har Vappu Orlov (f. 1943) lärt en hel generation av finska översättare att skapa naturlig, läsbar text. Orlov låter översättarens egen röst höras, men märker med sin starka instinkt om allt inte är på plats i en mening. I sina finska översättningar har Orlov dammat av gamla ryska berättare och bland annat i Gogols noveller kommer Orlovs humor till sin rätt på ett glädjande sätt. Hennes senaste finska översättning är Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs debutroman Neuvostoihmisen loppu (på svenska Tiden second hand: slutet för den röda människan) där Orlov för den ryska människan gripande nära finska läsare.

Beslut om statspriset i litteratur fattas av litteraturkommissionen.

Statspriset i bildkonst

Bildkonstnären Sasha Huber Saarikkos (f. 1975) konst söker konsekvent rättvisa och korrigeringar av historien. Hennes verk som dekonstruerar kolonialismens historia är starka kombinationer av etiska krav och estetiskt uttryck som talar till en internationell publik. I sin konst använder Huber många olika uttrycksformer: performans, fotografi, rörlig bild, skulptur, textdokumentation och ljud. Verken kännetecknas av kollektivt tänkande och kollektiva handlingar som förstärker den kulturella och politiska pluralismen.

Beslut om statspriset i bildkonst fattas av kommissionen för visuell konst.

Statspriset i mediekonst

Mediekonstnären Anneli Nygrens (f. 1958) långa karriär sträcker sig från början av 1980-talet till idag och omfattar bland annat fiktion, dokumentärer, animationer och musikvideor. Nygrens konst är kompromisslös och har en unik stil. I sina verk behandlar hon viktiga och allvarliga teman, men verken innehåller också fräscht gör det själv-uttryck, skarp humor och självironi. Nygren är en central del av den finländska mediekonstens historia och samtidigt starkt närvarande i nuet – som den hemlighetsfulla och mångtydiga Retro-Anneli.

Beslut om statspriset i mediekonst fattas av kommissionen för audiovisuell konst.

Statspriset i multikonst

Annette Arlander (s. 1956) hör till pionjärerna inom performanskonst och konstnärlig forskning i Finland. Till sin utbildning är hon teaterregissör, filosofie magister och doktor i teaterkonst. Hon har varit professor vid Teaterhögskolan, Bildkonstakademin och Stockholms konstnärliga högskola. I sitt konstnärliga arbete kombinerar Arlander konst och forskning. Hon är en mångsidig konstnär som i sina verk gör landskapet till en föreställning med hjälp av tal eller video. Hennes styrka är att röra sig i ett rum mellan miljö, video och performans.

Beslut om statspriset i multikonst fattas av kommissionen för mångfald och mobilitet inom konst.

Statspriset i formgivning

Designern, illustratören Klaus Haapaniemi (f. 1970) arbetar brett och internationellt på formgivningsfältet. Hans omisskännliga säregna stil tolkar på ett modernt sätt finländsk folktradition och dekorativ konst. Sin inspiration hämtar han från konstens, balettens, musikens och sagornas värld. Haapaniemis talang sträcker sig från dekoration av massproducerade kärl till unikt konstglas, från textilier och möbler till handtryckta tapeter, från installationer till operadräkter. Han kan obestridligen kallas en 2000-talets renässansmänniska.

Beslut om statspriset i formgivning fattas av arkitektur- och formgivningskommissionen.

Statspriset i musik

Dragspelskonstnären Maria Kalaniemi (f. 1964) har skapat sin egen karakteristiska dragspelsstil som förenar virtuositet med en känslig och stark emotionell laddning. Som tonsättare och musiker har hon breddat instrumentets traditionella roll i folkmusiken. Sin musikaliska inspiration hämtar hon från såväl runosång som sin finlandssvenska bakgrund. Ett stort antal musiker har spelat med Kalaniemi och hon har också utbildat nya musikergenerationer och uppträtt världen över. I år valdes hon som första finländska representant för folkmusik till ledamot i svenska Kungl. Musikaliska akademien.

Beslut om statspriset i musik fattas av musikkommissionen.

Statspriset i seriekonst

Bildkonstnären, serietecknaren Kati Rapia (f. 1972) är en kompromisslös och personlig berättare med en egen röst och mästare på många bilduttryck. I utställningsrum skapar hon kollageaktig estetik från serier och hennes serieverk gör skarpa iakttagelser av världen i både berättelsen och bildspråket. Det senaste exemplet är serieverket Pyrstötähti. Det är ett exceptionellt verk inom finländsk samtida seriekonst och ett skickligt exempel på möjligheterna till historieskildring i sitt nya sätt att kombinera olika källor.

Statspriset i fotokonst

I fotokonstnären Susanna Majuris (f. 1978) bilder återkommer vissa teman som vatten, nordliga landskap och människan, men samtidigt är bilderna egenartade och visuellt lockande. Fotografierna kombinerar verklighet med det drömlika och skildrar brottstycken av berättelser, känslor och sinnesstämningar. Sedan debututställningen 2004 har Majuris verk visats i Finland och utomlands. Hennes säregna bildspråk och färganvändning har påverkar det visuella tänkandet hos en yngre generation av fotokonstnärer.

Beslut om statspriserna i seriekonst och fotokonst fattas av kommissionen för visuell konst.

Närmare information:

- arkitektur och formgivning: specialsakkunnig Lea Halttunen, Taike, tfn 0295 330 713

- film- och mediekonst: specialsakkunnig Sari Ilmola, Taike, tfn 0295 330 830

- scenkonst: specialsakkunnig Mari Karikoski, Taike, tfn 0295 330 706

- litteratur: specialsakkunnig Ansa Aarnio, Taike, tfn 0295 330 701

- bildkonst, seriekonst och fotokonst: specialsakkunnig Henri Terho, Taike, tfn 0295 330 901

- multikonst: specialsakkunnig Kirsi Väkiparta, Taike, tfn 0295 330 724

- musik: specialsakkunnig Hanna Susitaival, Taike, tfn 0295 330 910

- pressarrangemang: kommunikationschef Eija Ristimäki, Taike, tfn 0295 330 722

Foton finns efter evenemanget på Taikes Flickr-sida.