Konstrådets mål för regeringsprogrammet åren 2015–19

Utnyttja konstnärernas yrkeskunnighet och åtgärda socialskyddet

I Finland har vi en kunnig och högt utbildad konstnärskår, som har blivit större under de senaste tio åren. För att identifiera nya arbetsmöjligheter i denna föränderliga, digitaliserade värld, borde konstnärernas kunnande utnyttjas på allt aktivare och innovativa sätt. Konstnärerna utgör grunden för den kreativa ekonomins utveckling och därför ska antalet stipendier för konstnärer ökas. Speciellt bildkonstnärer, författare och kompositörer gör sitt arbete som fria konstnärer, utan arbetsförhållande. Med stipendierna finansieras deras systematiska konstnärliga arbete.

Frågorna gällande konstnärernas socialskydd ska lösas med ett nytt slags samarbete ministerier emellan. År 2009 utfördes en omfångsrik förnyelse av konstnärernas socialskydd, vilket innebar att stipendietagarna omfattades av social- och pensionsskyddet. Det visar sig att förnyelsen är otillräcklig. Konstrådet anser att bristerna i det nuvarande systemet ska rättas och de strukturella hindren som står i vägen för ett fullständigt socialskydd för konstnärer ska avskaffas. Pensionsintjänandet för konstnärer är dåligt. Antalet statens extra konstnärspensioner borde öka i samma takt som konstnärskåren växer.

Konstinstitutioner och konstnärer till samarbete

Konstinstitutionerna har en viktig uppgift som förmedlare av konst till publiken. Deras verksamhetsförutsättningar ska försäkras runtom i Finland.

Majoriteten av konsten händer utanför institutionerna. Olika konstnärers arbetsuppgifter skiljer sig från varandra. Professionella inom det fria fältet behöver utrymmen för sin verksamhet. Fria konstnärer behöver först och främst ekonomiska förutsättningar för sitt arbete. Bildkonstnärernas fattigdom har framkommit från alla undersökningar om konstnärernas ställning. För att försäkra att yrkets mångsidighet förverkligas föreslår konstrådet en ökning av stipendiernas antal under nästa regeringsperiod och att det utformas en pilotmodell som skapar ny bestående praxis för bättre samarbete mellan institutioner och fria fältets grupper. Nya verksamhetssätt kan hjälpa konstinstitutioner att bredda sin publik, effektivt använda utrymmen och dela fasta kostnader. De professionella grupperna inom fria fältet får mera föreställningar och förbättrar synligheten inom sitt verksamhetsområde, vilket gör det möjligt för fria konstnärer att utöva sitt yrke.

På lång sikt påverkar detta sysselsättningen av konstnärer och konstnärsgrupper, att inkomsterna förbättras, att föreställningarnas livscykel förlängs och att tjänsterna blir mer mångsidiga. I och med att stödet sprids runtom i landet, försäkras och stöds konstens regionala tillgänglighet.

Konstens röst ska höras

Konstens betydelse betonas i kärva tider. Konst är en väsentlig del av uttrycksfriheten och möjliggör en mångsidig dialog mellan olika grupper i samhället. Det finländska jämlika kulturidealet förverkligas i sin mest demokratiska form genom biblioteksinstitutionen, som är en öppen mötesplats tillgänglig för alla.

Konstrådet kräver att Finland också i fortsättningen har en egen kulturminister som förenar och främjar konst samt det mångskiftande fältets ärenden. Konstrådet anser att konsten har en central roll i vårt samhälle och är en framstående del av den finländska identiteten.

Konstrådet är Centret för konstfrämjandes (Taike) och undervisnings- och kulturministeriets expertorgan i framtagning av konstpolitiska riktlinjer.