Taike har gett sitt utlåtande om lagpropositionen om ämbetsverksreformen

Taikes utlåtande finns att läsa på utlåtande.fi. Lagpropositionen är ute på remiss till och med den 31 januari 2025.

Enligt lagförslaget ska Kulturmyndigheten arbeta med att främja konst och kultur, mediefostran och en trygg mediemiljö samt med att bevara den audiovisuella kulturen.

Den nya myndigheten fortsätter verksamheten vid Nationella audiovisuella institutet och Centret för konstfrämjande. Personalen överförs med sina arbetsuppgifter till den nya myndigheten. Efter att lagen har antagits väljs en generaldirektör för Kulturmyndigheten. Enligt lagförslaget ska förändringen träda i kraft stegvis. Kulturmyndigheten inleder sin verksamhet den 1 januari 2026, men förändringen som gäller konstkommissionerna sker efter en övergångsperiod som inleds den 1 juli 2026.

Enligt lagförslaget avskaffas de befintliga statliga och regionala konstkommissionerna. I fortsättningen görs beslutsberedningen, som grundar sig på kollegial bedömning, i sakkunnigpaneler bestående av medlemmar i en sakkunnigbank. Kulturmyndigheten har ett konst- och kulturråd som fattar beslut om stipendier och priser baserat på panelernas beredning. Konst- och kulturrådet utses av undervisnings- och kulturministeriet, och dess uppgift är att utse medlemmarna i sakkunnigbanken.

Taikes huvudsakliga synpunkter på lagpropositionen

Centret för konstfrämjande ser både möjligheter och utmaningar i det sätt på vilket kollegial bedömning organiseras i den nya strukturen. Sakkunnigpaneler som utses för varje enskild utlysning möjliggör mångsidigare bedömningsgrupper som i större utsträckning kan ta hänsyn till särdragen i olika stödformer och konstarter.

Taike har identifierat de regionala aktörernas oro för den regionala strukturens upprätthållande, eftersom den nuvarande strukturen med regionala konstkommissioner försvinner enligt lagpropositionen. Den nya Kulturmyndigheten bör ha andra medel för att säkerställa en balanserad fördelning av resurser för främjande av konst över hela Finland. Regional jämlikhet bör beaktas vid sammansättningen av bedömningspanelerna. Regionala förändringar bör också följas noga.

Taike fäster i sitt utlåtande särskild uppmärksamhet vid följande punkter:

• Jämfört med den gällande lagen om Centret för konstfrämjande görs i lagmotiveringen ingen bedömning av lagpropositionens betydelse för konstens autonomi och kollegiala bedömning. Taike anser att man i motiveringen borde betona detta i högre grad för att trygga den kollegiala bedömningen.
• Konstnärernas autonomi skulle också stärkas av att utnämningen av konst- och kulturrådet skulle ske i samråd med centrala aktörer inom konst och kultur. 
• Konst- och kulturrådets sammansättning bör vara större än vad som föreslås för att kunna inkludera det antal sakkunniga som behövs för att säkerställa den kollegiala bedömningen och den sakkunskap om nuvarande Kavis verksamhet som lagpropositionen förutsätter. Taike föreslår att konst- och kulturrådet ska bestå av 10–12 medlemmar.
• Eftersom Taike räknar med jävssituationer i rådets beslutsfattande bör det säkerställas att det alltid finns minst tre suppleanter. Det nuvarande lagförslaget skulle möjliggöra en situation där det inte finns några suppleanter alls.
• Mandatperiodernas längd och på varandra följande mandatperioder bör regleras. Taike föreslår antingen en fyraårig mandatperiod utan möjlighet till flera på varandra följande mandatperioder eller en kortare mandatperiod på tre år, varvid medlemmen skulle kunna sitta två mandatperioder i följd.
• Den interna fördelningen av befogenheter mellan konst- och kulturrådet och Kulturmyndigheten bör preciseras vid beredningen av ärenden och organiseringen av förvaltningen.

Bakgrunden till reformen av bildningsförvaltningen är behovet av att stärka genomslaget, produktiviteten och serviceförmågan i verksamheten. För kunderna förblir bildningsförvaltningens tjänster och funktioner tills vidare oförändrade och finns fortfarande på samma adresser.

Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om en reform av myndigheterna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde ska överlämnas till riksdagen för beslut under vårsessionen 2025. Reformen av bildningsförvaltningen ingår i regeringsprogrammet.