Hanna Kaihlanen gjorde en kortfilm om myggor

Myggor är små och till synes ofarliga djur, men i själva verket är myggan ett av världens farligaste djur för människan. Hundratusentals människor dör varje år av myggburna sjukdomar.

Hanna Kaihlanens intresse för att göra kortfilmen Hovering Over Us (2023) om myggor började med det motstridiga förhållandet mellan myggornas storlek och deras farlighet samt med den teknik som utvecklats för att bekämpa myggor.

– Man forskar om myggor för att de sprider sjukdomar som är farliga för människan. Till exempel har man utvecklat mobilappar som spelar in myggors ljud och avgör om en mygga i närheten är dödlig. För mig låter det som en science fiction-film och är verkligen intressant.

Enligt Kaihlanen, som skrivit manus till kortfilmen och klippt den, är filmen snarare undersökande än ställningstagande när det gäller klimatkrisen.

– Egentligen kan man inte längre att prata om huruvida klimatförändringen kommer eller inte. Jag är intresserad av att utforska hur de globala och omfattande processerna påverkar enskilda individer och deras livscykel.

Hovering Over Us handlar inte bara om det förflutna eller nuet, utan tar också sikte på framtiden.

– Utgångspunkten för filmen var att försöka föreställa sig vad klimatkrisens utveckling innebär för oss i praktiken. Det innebär inte att världen plötsligt kommer att gå under, utan vilka anpassningar vi måste göra. Till exempel vilka medel vi behöver använda för att kunna fortsätta leva här och vilka förändringar klimatförändringen för med sig i vår vardag.

Videomaterial från Youtube

Kaihlanen har gjort filmen tillsammans med en arbetsgrupp bestående av ljuddesignern och kompositören Ville-Matti Koskiniemi, den andra klipparen Sini Kononen, filmfotografen Charlotte Forsgård och skådespelaren Henriikka Heiskanen. De fick också hjälp av myggforskaren Lorna Culverwell, som försåg Kaihlanen med bakgrundsfakta och lånade ut instrument.

Hovering Over Us är ett collage av arkivmaterial som rör sig på gränsen mellan dokumentärfilm och fiktion. Särskilt på Youtube hittade Kaihlanen arkivmaterial som används i filmen. Kaihlanen hade ingen exakt plan för filmens struktur, utan den blev till utifrån videomaterial hon hittade på nätet.

– Min arbetsmetod är experimentell och styrs av klippningen. Filmens stil, språk och berättelse började ta form medan jag körde arkivmaterialet i redigeringsprogrammet. Samtidigt växte fler idéer fram.

Arbetet med att göra filmen var lärorikt för Kaihlanen. Hon lärde sig till exempel mycket om den teknik som utvecklats för att kontrollera farliga sjukdomar som bärs av myggor.

– Det är inspirerande att människan har potential att komma på lösningar på vad som helst. Samtidigt är det nedslående att många frågor skulle kunna lösas om man satsade tillräckligt på dem. Men den politiska viljan saknas.

Konsten gör det möjligt att föreställa sig framtiden

Att ta upp miljöfrågor och klimatkrisen genom konst har blivit vanligare, särskilt under 2000-talet. Kaihlanen anser att konsten spelar en viktig roll i hanteringen av sådana frågor.

– Ett enskilt konstverk förändrar inte världen, men konst i allmänhet har en enorm inverkan på hur människor förhåller sig till världen och till andra människor. Genom konsten kan människor förstå saker som de kanske inte ens hade tänkt på annars.

Enligt Kaihlanen kan konsten se på klimatkrisen på ett annat sätt än bara genom fakta.

– Till skillnad från vetenskap och journalistik har konsten en förmåga och frihet att föreställa sig något som i sig inte är sant eller direkt vetenskapligt mätbart. Den här fantasiförmågan behövs för att kunna föreställa sig möjliga scenarier och sitt eget liv och sin egen framtid i förhållande till omfattande, globala processer.

Kaihlanen blev frustrerad över hur man förhåller sig till miljöfrågor när hon gjorde Hovering Over Us.

– Vi ingriper i frågor som utgör en fara för människan. Men den biologiska mångfalden är vi inte intresserade av och för den finns inga lösningar. Den världsbild som styr besluten är så människocentrerad.